måndag, maj 14, 2007

P 2

Jag spelar in Kaija Saariahos ”Orion” från P2-kanalen. En lyckad mening
att kanalen fortfarande finns kvar. Att människorna kan vända sig om och
spegla sin ogripbara närvaro mot en annan människas skapande delaktighet.

Applådernas skara. De upptäcker sina händer försent och musiken återvänder till vår starka upplevelse. Som om tystnaden i sig inte kunde tolkas som tacksamhet. Några takter senare har jag glömt min irritation.

Bättre till mods.
Jag vill vara ett språk.
Jag vill vara med handen.
Forma en synlighet.
Sedan lyssna.

Inga kommentarer: