Barns behov: Den kollektiva leken, rösterna och rörelserna.
Mitt behov: Den individuella leken, inåtvändningen,men ändå rösterna och rörelserna.
Allt är komplexitet i dess naiva framåtskridande med livet mot ett utslocknande.
När jag lyssnar på Varèse blir jag meningsfylld
av hans framåtskridande musikaliska process.
Vi vill bli förstärkta. Vi vill få fäste.
Déserts ”… a magical word, suggesting correspondences with infinity.”
Varèse
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar