Under dagen i Östersund och Frösön gräver frun i sin tidiga barndomsmylla. Vi kuskar runt och besöker platser som har satt sitt tidiga bo hos henne, bl a hennes föräldrars lägenhet på Frösön. Perspektiven förändras. Barnet är barn och den vuxne får ett annat öga. Den stora gårdsplanen för barnet krymper i den vuxnes ögon till en liten parkeringsplats. Så blir det med barndomslandet när man har vuxit upp.
Vi gör ett besök vid Frösö kyrka och Peterson-Bergers sommarhage. Jag blir allt mer förförd av detta landskap av en mix av historia, odlingsbyggd, sjö och fjäll.
Innan kvällen ska vi nå Mora. Vi gör ett kort kaffestopp på vinterhålligångstället Anorak i Vemdalen. Grälliga parasoller och vilstolar av ett mer sydligt snitt försöker locka hit sommarens besökare. Vi är de enda gästerna.
I Sveg har det blivit modernt. På Sibylla får man en bricka som piper när hamburgaren är klar och på toan kommer pappershanddukarna automatiskt. Vi möter engelsmän som söker en pub. Vi skrattar lite diskret åt en man med allt för många ringar i örat och med ett väl markerat underbett.
Fortsatt färd genom mycket ödsliga finnskogar. Vi passerar Noppikoski, men vi är inte i Tornedalen.
Dagen avslutas på motell Moraklockan. Här finns bäddade sängar för trötta själar.
Det fanns ingen pub i Sveg….
3 kommentarer:
Jag har också en dvärg schnauzer, mycket trevliga hundar.
Jo, Sigge prövar hela tiden min sociala förmåga. Jag som helst är selektivt social. Sigge vill för sin del vara social hela tiden, med allt och alla.
Det är samma här, Texas har tvingat mig in i situationer som jag själv helst hade valt bort. Men så här i efterhand så har han nog tränat mig till "småprat" vilket kan visa sig vara bra att kunna ibland :)
Skicka en kommentar