Grovas nära omgivningar var långt in på 1900-talet ett av Arjeplog kommuns viktiga nav. Här stannande ångbåten under den tid landet inte förbands med vägar. Här uppfördes ett nybygge med flerhundraåriga anor. Här fanns bygdens första skola. Här brukades jord och skog i nära samklang med naturen. Här möttes människor från när och fjärran.
Det fanns dock en orm i detta paradis, människan. Allt eftersom välståndet växte frodades även girigheten och missunnsamheten. Bygdens folk blev allt sämre att leva i sämja. När egendom skulle delas upp efter de äldres frånfälle uppstod tvister av olika slag.
Med tiden kom därför den leende bygden så sakta somna in sedan jantelag, girighet och samhällets strukturomvandling har lagt lock på fortsatt utveckling. Jordbruken lades igen, skogsarbetet tog slut, skolan ringde ut för sista gången, posten försvann, liksom byaaffären, då bygdens folk inte handlade i sin egen butik.
Bygdens skönhet har bestått, men den har med åren blivit tystare.
Johan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar