måndag, juni 11, 2007

Platsen



Här vill jag vila, levande som död.
Hur det än blir med det senare är det här en av de platser jag ofta längtar till, Ganjaureudden.
Vandringarna hit andas alltid förväntan och återfödelse.



Detta är platsen för många möten genom åren, små som storslagna.
Drillsnäppans spel längs med vattenlinjen. Älg och ren som samsas med min närvaro.
På vandringarna stöter jag ofta upp tjäder och ripa.
Ofta spejar jaktfalken över mig lite irriterat när jag kommer alltför nära boplatsen.
En gång kretsade en gammal havsörn förbi. De annars mäktiga jaktfalkarna framstod plötsligt som små flugor i örnens närvaro.



Idag är det nog den varmaste gången. Vattnet ligger magiskt stilla. Inte en tillstymmelse till solblänk i vatttnet trots en stekande sol.
Förtrollad av värmen är naturen nästan tyst. Bara en bergfink och en rödstjärt bryter då och då tystnaden.

Ibland brukar jag säga att det här är den bästa gången. Här finns ingen bästa, bara en god upprepning i ständigt nya skepnader.

4 kommentarer:

kent. sa...

Vilken lisa för själen att få följa sina sommarstigar.

Anonym sa...

Vilken storslagen plats att få vila på,levande som död.

The Ryssbält tapes sa...

Nu är det inte så mycket till stigar på vägen till denna plats, om man bortser från de tillfälliga renstigarna. Tidvis är det vandring över myr och blockrika marker, men då blir belöningen så mycket större när jag kommer fram.

Lola. sa...

Tack för underbara vyer