Människorna är på plats i stugorna. Sorlet från dem är fortfarande lågt när deras fötter söker sig ut i det solglittriga vattnet.
Brisen från havet är lätt och för med sig en doft av fisk. Många gånger har jag känt denna fisklukt från havet utan att förstå varför.
Drillsnäppor och sädesärlor samsas på stranden. I fågelholken har blåmesen tagit flugsnapparens boplats. Ungarna tycks snart redan vara färdiga att möta världen.
Dagen lyser mest i blått, grönt och gulvitt och ger en föraning om den mättade grönska som är på gång.
Sorlet från en stuga ökar. Det har en annan och mer ojämn rytm än det från det kluckande havet. Snapsarna börjar göra sitt.
Midsommar och förväntan. Den vedeldade bastun väntar på sina manliga besökare. Därefter ett sorl och rytm allt mer fjärran havets. Det är midsommarafton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar