Dagens intensiva blå blir till kvällens ljusbå, gula och gröna, då solen i nordväst färgar Norrbottenshimlen på sitt typiska vis.
Brytningstid. Grovas skira grönska som kontrasteras av vinterns sista utpost – snöhögen som krymper osynligt framför mina ögon.
Brytningstid och gökens tid. Gökens kommunikation nära och långt borta.
Jag tyder gärna naturens alla tecken och spår, men med göken är det svårt.
Östergök och tröstergök, södergök och dödergök, västergök och bästergök. Överallt finns den, i tal och replik.
Gamla talesätt, kanske vidskeplighet eller religiositet?
Natten kryper närmare. Taltrasten, den talföraste av dem alla behöver ingen förklaring, då han ogenerat blandar alla röster.
Där kan jag tacksamt vila.
3 kommentarer:
Denna plats som kallas Grova tycks bjuda på sköna upplevelser.
Dystert med Södergöken,har hört den flera gånger denna Vår.
I naturen förenas död och liv på ett helt naturligt vis, därför blir (söder)dödergöken ingen otäck krabat
Skicka en kommentar