onsdag, december 20, 2006
Moln 2 - nuet, förgängligheten och evigheten
cirrocumulus
Himlens farkoster, molnen. Stadda i ständig förändring, omgestaltning och upplösning. Molnen lockar vår fantasi. Vi får vara del av ett ständigt föränderligt bildspel. Finns det något mer kreativt än dessa konstnärer. Molnen har alltid fascinerat människan. Hon har försökt att förstå deras uppträdande och hur de påverkar oss med sin närvaro.
Molnens ”fader” var en relativt enkel och lågmäld engelsman med namnet Luke Howard. Howard verkade som forskare inom meteorologin under första halvan av 1800-talet.
Det var Howard som gav molnen de namn som vi fortfarande använder. Stratus som stiger, Cumulus som samlas och cirrus som skingras.
Molnen kan anta oändligt otaliga former, blandas och förändras, men de är ur dessa tre molntyper som alla moln har sin ursprungliga historia.
Om vi ska stifta bekantskap med nuet och det absoluta varat, då ska vi bekanta oss med molnen. Molnen är med sin uppbyggnad självförstörande och fragmentariska. De flyr över den synliga horisonten mot sin upplösning. Varje litet moln är en värld av ånga som dör inför våra ögon. Molnen är också en del av ett evigt kretslopp, eller som diktaren Mary Sherly (1820) skriver….”jag är dotter till jorden och vattnet. Himlens käraste barn. Från havet och strändernas porer jag stiger. Jag skiftar gestalt, men kan inte dö”
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ryssbälts"Vädergubbe"Har åter glatt mig med vacker bild och dito text.Till honom och de två andra Ryssbältarna vill jag önska en fröjdefull jul. Inte själlös och materialistisk utan en verklig God Jul,med ett klimatanpassat julbord d.v.s.mindre lax och mera sill-mindre köttbullar och mera skinka samt massor med rotsakslådor-allt för att minska kodioxideffekten.
Vädergubben lovar att följa rådet och lovar dessutom mera väder framöver....
Skicka en kommentar