I morse när jag satt på bussen fick jag en uppenbarelse. Jag började fundera på hur många människor som just idag gör det möjligt för mig att ta mig till jobbet.
Självklart är busschauffören viktig, det är ju han som kör mig. Men tänk på alla som byggt själva Scaniabussen! Alla plåtar, bultar, däck , glasrutor, säten, kromade listor, motor, växellåda osv och osv Och sedan alla konstruktörer, tekniker och alla arbetare på löpande bandet och alla tjänstemän som suttit och räknat ut vad allt kostar och sedan betalat ut löner till alla anställda och sedan utarbetat kvalitetspolicy och värdegrunder. Hur många människor handlar det om bara för att tillverka just den här bussen, 200 ? 1000? Ja det är svårt att säga, men många är det.
Tänk på vägen som bussen åker på. Utan väg ingen resa. Det har varit traktorer som grävt och sedan fyllt med hyttsten och grus och stora vältar har plattat till allt och sedan har asfaltläggarna kommit med sina stora rykande maskiner. Kommungubbar som byggt busskuren. Plattläggarna på Smedjegatan. 100? 200 ?
Då jag gick gågatan fram på väg till Kontoret ser jag att kommunen satt upp årets julgran. Ännu en fin gran har man hittat och den står där utanför Åhlens och påminner oss alla om att någon har åkt iväg med en lastbil, haft motorsågen med sig och sågat ner granen som sedan lyfts på lastbilen och transporterats till stan. Där var det fyra, fem personer som jobbade för att resa den med hjälp av traktor och sedan sätta på alla lysen. 20 personer inblandade, räcker det?
Väl framme på Kontoret kände jag mig upplyft, som en viktig del i ett stort sammanhang, buren av hundra eller tusentals människor. Alla var viktiga för att denna resa till stan skulle bli möjlig, och jag vill på det här sättet tacka alla som bidragit med sin tid och arbetskraft.
Sedan gick jag in genom dörren ( glas, stål , gångjärn) uppför trappen (betong, stenblock, räcken) in på mitt kontor (bord,stolar, datorer, garderob, hyllor, glasrutor, gardiner)
Och allt var nystädat.
Tack städerskan!
Andra bloggar om: Människor, Scaniabussar
torsdag, november 29, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Du är verkligen en tacksam människa. Tänk om vi var många som var så tacksamma, vilken värld vi skulle ha.
Tack detsamma.
haha, det är snudd på galenskap det här. galen tacksamhet eller nåt. men det kan vara farligt att tänka på såna här grejer för mycket.
vilka tankar flyger genom huvudet vid morgonkaffet? vid bensinmacken?
det är inte lätt att vara vit västerländsk man. man får så dåligt samvete....
Fin text.
teg:Jo, det är farliga tankar. Det är därför jag är så avundsjuk på de vanliga människorna som funderar på helt vanliga saker.
T ex vem man skall bjuda hem på middag till helgen. Eller om man skall gå och se Lasse Berghagen på julshowen.
Ska du gå på julshowen?
Skicka en kommentar