Åter i Ryssbält. Vi börjar finna vårt läge, vår mening. Samtalen har redan kantrat, stillat sig för att sedan hitta nya spår. Den inre värmen har infunnit sig med hjälp av den självklara viskyn och varmt kaffe. Den yttre värmen börjar göra sig påmind. Kaminens värme äter upp husets minusgrader och snart kan jackorna tas av.
Denna resa i det inre och yttre har sedan många år haft sina givna spår. Älgsteken, musiken, samtalen, böckerna och poesin. I år återfinns allt det, men i år har vi ändå rubbat alla cirklar.
Vi anländer 4 timmar tidigare till stugan efter en god lunch på en av Luleås lunchrestauranger.
Det är omtumlande med stora förändringar. Vårt vegeterande liv får en längre fristad. Vi lämnar arbete och staden bakom oss. Under vår bilfärd hit blir vi allt mer delaktiga av det vitpudrade landskapet och med eftermiddagens färgfyllda halvmörker.
Två älgar korsar våra spår och det ännu öppna havet ger oss förvissningen om att allt är som det ska vara….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar