Imorse väcktes jag 6.40 av klockradion. Jag klev upp, klädde på mig och gick ner. Hämtade in tidningen och åt sedan frukosten. Två hårdbrödskivor med kalvsylta och en kopp hett vatten.
Sedan åkte jag buss till jobbet, eftersom det var 20 grader kallt. Satt på sammanträde hela förmiddagen innan jag gick till matsalen och åt min medhavda lunchpåse. På eftermiddagen höll jag ett medarbetarsamtal som var klart 14.45.
Fikade.
Sedan satt jag två timmar framför datorn och gjorde månadens budgetrapport, innan arbetsdagen var slut.
Kom hem vid halvsextiden och åt middag med familjen. Drack en kopp kaffe.
Städade sedan övervåningen eftersom det behövdes.
Tittade på tv, en ny serie som började ikväll.
Nu sitter jag på sängkanten och ska just börja klä av mig.
Jag känner mig otroligt lycklig över att ytterligare en dag har gått.
Och jag har kommit ännu ett steg närmare döden.
5 kommentarer:
Tänkte börja med att fråga om morgonens varmvatten men insåg att det inte spelade någon roll.
För att fortsätta på din blues:
Var är de dagarna man tidigare längtade till? Och varför längtade man egentligen?
Undringar:
Ett stilla liv - behöver det vara sorgligt? Kan det vara njutbart, något att se fram emot, dagar att längta till?
Hur kan man få komma att uppleva mening när man inte ser den?
Alla dessa dagar - inte förstod jag att DET var livet.
Att vara lycklig över att komma närmare döden, det är verklig lycka.
Är inte det här med att längta ett sätt att missa nuet, och istället se fram emot en fantiserad framtid?
För mig är längtan = överdriven förväntan på framtiden.
Jag tycker inte att det är sorgligt att leva i stillhet i nuet. Även om det är ett sätt att leva nära döden, i medvetenhet om att den när som helst kan inträffa.
Jag tror att det är när vi försöker undvika det vardagliga "lidandet" och istället fokuserar på drömmar om framtiden, som vi paradoxalt nog förlorar det viktiga i livet.
Vardagliga underbara ting som att dricka en kopp kaffe.
Nu ska jag gå och lägga mig igen...ännu en dag till ända.....
Kanske skriver jag en nattbok imorgon iställer för en dagbok....
Skicka en kommentar