söndag, mars 25, 2007

Reflektioner på födelsedagen

Innan jag var född så var det mycket som jag inte kände till. Jag visste inte att det behövdes en mening med livet och jag var helt ovetande om döden. Ja, jag var inte ens rädd för att dö. Jag hade heller inga funderingar om mig själv, om saker och ting eller om framtiden.

Ta t ex 1953, ett par år innan jag föddes. Inte ens mina föräldrar tänkte på just mig då. Jag var fullständigt fri 1953, det var ett bra år. Jag var fortfarande orädd för döden och funderade aldrig på meningen med livet.

Men tiden före jag föddes är lika frånvarande som gårdagen är idag.
Eller som Pessoa formulerar det.

"Att leva är att vara en annan. Det är inte ens möjligt att idag känna detsamma som man kände igår; att idag känna detsamma som man kände igår, det är att idag vara det levande liket efter det som igår var det förlorade livet."
Den här gryningen är världens första.

Alla dagar är mina födelsedagar

4 kommentarer:

Anonym sa...

Grattis!

Moddan sa...

Jag gillar idag!

The Ryssbält tapes sa...

Grattis du ofödde!
Du kunde ha blivit ett
oktoberbarn och firat
seendets starka sken
över den övertydliga
älvens blåköld.

Men nu är det skotertider
och älvens barn svävar
ovanför isen med sin
odödlighet inristat i
gashandtaget.

Matildas fikarum sa...

Grattis åt alla dagar!