fredag, augusti 31, 2007

Porsöfjärden mitt i Universum



Porsöfjärden
ligger mitt mellan två bostadsområden, Porsön och Björskatan, som ligger i norra delen av Luleå stad, mitt i Luleå kommun och längst upp i bottenviken och mitt i Barentsregionen och i norra delen av Skandinavien och längst upp i Europa och i kanten av Arctiska området som ligger mitt över nordpolen som ligger på norra delen av jorden, den planet som ligger som tredje i förhållande till solen och som ligger mitt i Vintergatan, som ligger i utkanten av Universum.

Där, just där satt jag i en kajak, igår, en torsdagskväll som låg i slutet av en vecka som började för några dagar sedan, och som är sista veckan i augusti, den månad som avslutar sommaren, som ligger mitt i året 2007 , det år som ligger i utkanten av första decenniet efter millennium, som är 52 år efter min födelse, som skedde i Husum, som är ett samhälle som ligger nära kusten, i Norra Ångermanland, som är ett landskap som ligger i södra delen av Norrland, som ligger i norra delen av Sverige, som är ett land som var rött i många år och sedan blev blått men så ångrade sig alla redan efter en vecka, den vecka som var efter valet i september 2006, ett val som var fyra år efter förra valet då Göran fick sitta kvar , trots allt.

Det var en fin kväll, fortfarande rätt varmt och solen färgade vassen röd.

Jag tänkte på hur ensam jag var på denna fjärd, inte en människa fanns ute där på vattnet på Porsöfjärden som ligger mitt mellan två bostadsområden, Porsön och Björkskatan, som ligger i norra delen av Luleå stad, mitt i Luleå kommun och längst upp i bottenviken och mitt i Barentsregionen och i norra delen av Skandinavien och längst upp i Europa och i kanten av Arctiska området som ligger mitt över nordpolen som ligger på norra delen av jorden, den planet som ligger som tredje i förhållande till solen och som ligger mitt i Vintergatan, som ligger i utkanten av Universum.

Vilken tur att jag ändå for ut just ikväll tänkte jag, just nu, en av de sista varma dagarna, denna torsdagskväll som låg i slutet av en vecka som började för några dagar sedan, och som är sista veckan i augusti, den månad som avslutar sommaren, som ligger mitt i året 2007 , det år som ligger i utkanten av första decenniet efter millennium, som är 52 år efter min födelse, som skedde i Husum, som är ett samhälle som ligger nära kusten, i Norra Ångermanland, som är ett landskap som ligger i södra delen av Norrland, som ligger i norra delen av Sverige, som är ett land som var rött i många år och sedan blev blått men så ångrade sig alla redan efter en vecka, den vecka som var efter valet i september 2006, ett val som var fyra år efter förra valet då Göran fick sitta kvar , trots allt.

När jag satt där i ensamhet och paddlade fram lite sporadiskt, började jag fundera på hur allt egentligen hänger ihop. Hur kommer det sig t ex att jag sitter just här på denna fjärd och inte någon annanstans på denna jord, som är en planet som ligger som tredje i förhållande till solen och som ligger mitt i vintergatan, som ligger i utkanten av Universum.

Ett är då säkert. Jag sitter här tack vare att solen finns, att den är tillräckligt stor och att jorden är den tredje planeten. Hade jorden varit den andra planeten då hade vi brunnit upp. Om den hade varit fjärde planeten då hade vi frusit ihjäl.

Sådana tankar fick jag när jag satt i en kajak på Porsöfjärden som ligger mitt mellan två bostadsområden, Porsön och Björkskatan, som ligger i norra delen av Luleå stad, mitt i Luleå kommun och längst upp i bottenviken och mitt i Barentsregionen och i norra delen av Skandinavien och längst upp i Europa och i kanten av Arctiska området som ligger mitt över nordpolen som ligger på norra delen av jorden, den planet som ligger som tredje i förhållande till solen och som ligger mitt i Vintergatan, i utkanten av Universum.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Stora tankar i liten farkost.

Teg sa...

man ska fan inte hålla på att åka omkring ensam sådär planlöst. det är ju alldeles uppenbart att det inte leder till nåt annat än galenskap!

undvik ensamheten och du slipper tänka tankar som "tänk vad liten man är ändå, och allt med det ena och andra, och universums beskaffenhet och var är jag och vem är jag".

ta dig till land och stanna där. galning.

Bert sa...

Ja, vad skall man annars tänka på?

:)