Den självvalda ensamheten

Den självvalda ensamhetens timmar
och koncentrationen som bångstyrigt ideal.

Min närvaro är både en varm vänskap
och en provokativ främling.
Inte olikt augustiklimatet som vaggar
in oss i många föreställningar.

Bachelard och Bartoks fjärde stråkkvartett.
Vad jag upplever saknar aktiva adjektiv,
men jag börjar jaga dem ändå.
Mina valfränder bereder broar över
bristerna.

Tänk att själva uttrycksformen ger
det bästa läkköttet:
( Att trots svårigheter, det är inte att med envis
min kämpa med en jordens syssla, det är inte
som att kryssa på havet; det är att verkligen gå
med ansiktet mot vinden och trotsa makten. Alla
universums stora krafter framkallar former av mod.)
Gaston Bachelard
Ur Luften och drömmandet