Det är soligt och varmt trots att det är i slutet av september. Träden har fått sina höstfärger och havet har den där blåfärgen som bara en låg höstsol kan skapa.
Färgerna är mättade med ett djup som påminner om själva höstens innersta väsen.
En andlig tid, ett skede för eftertanke och reflektion.
Men samtidigt kan hösten kännas tung. Som ingången till en mörk tunnel. Fylld av ett oändligt antal arbetsdagar, utan ljuspunkter eller insprängda ledigheter.
Många drabbas av depressioner, ljusets bristsjukdom.
För mig blir upplevelsen av naturen en motvikt när ”den svarta hunden kommer springande”. Jag ser trädens gudomliga prakt, höststormarna över havet som piskar stränder och kajer, färgspelen på himlen när solen bryter igenom mörka regnmoln, lingonen i riset som fyller min plockare. Naturupplevelserna väger över och gör mig lycklig.
Men på ett mer djuplodande sätt än vanligt, eftersom glädjen uppstår mot en fond av regn, rusk och kyla. En helt annan lycka än den som uppstår på våren, när allt annat är så behagligt och skönt.
Ju mörkare bakgrund desto bättre framträder ett ljus föremål.
5 kommentarer:
Lyckan finns i hösten och i nuet,det är nu och därmed blir vi ett med nuet i hösten och lyckan blir ett med nuet i hösten. Här och nu, höst och lycka. Det är en förälskelse till livet helt enkelt.
De två förälskade höstlöven ligger där intill varandra, ljus mot mörk bakgrund, som om de alltid legat där och vill helt enkelt ligga kvar, fuktiga av höstregnet.
äpplet föll inte långt från det trädet. jag tycker att det är jobbigt att det där jag bor, fortfarande är varmt, jag vill ha höst och regn. Det stör hela min balans. Så därför låtsas jag att det är dåligt väder och mörkt.
min bästa månad på året är oktober. nyss var det september och då tog man språng med ny energi, redo att sätta igång en ny era. men november har inte hunnit trycka ner en ännu.
december är ju bara jobbigt för att då är ju allt bra slut och man måste avbryta sig med jul.
och efter den 22:a dec vänder det ju till det sämre igen.
det gäller att smida medans järnet står på bordet.
jag och jag själv: Det finns en dansk poet som har skrivit följande; "Året har 14 månader.
December, Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli ,Augusti, September, Oktober, November, November, November."
Det är nog dags att uppvärdera november....
Uppvärdera november, helt rätt och då har också alla äpplen fallit.
Skicka en kommentar