tisdag, maj 02, 2006

Långsamheten



Vår vid Norrbottenskust. Inflyttade sörlänningar som sörjer. De som bär på en hopplös längtan efter fält av vitsippor och skir grönska.

Våren. Denna oroliga tid fylld av förväntningar, jagandet efter vind…och besvikelser.
Människor som inte hinner med…

Vi som bor längs Norrbottenskusten är lyckligt lottade. Här går det långsamt. Kylig vind från det frusna havet, snöhögar som krymper närmast obefintligt. Vi hinner med. Vi lockas ut av ljuset och av en fågelsång som sakta växer.

Långsamheten vid Norrbottenskusten. Vi kan bli kvar i ett lugn och skärpa all vår uppmärksamhet inför varje liten förändring.

Tiden och livet är flyktigt. Våren vid Norrbottenskusten hjälper oss att bli stilla, bli till i ögonblicket, vara här…

Luleå +7c. Det går sakta.
Storön +2c. Ryssbälts närmaste väderstation. Det går närmast omärkligt. Norra Bottenvikens is är 45-70 cm tjock. Isen tryggar för en ännu större långsamhet invid havsbandet. Här kan vi finna den stora stillheten….

En tidig oktoberdag. Nu råder det omvända förhållandet. Pajala –7c. Rödkallens fyr +6c.
Allt medan det stora vemodet snabbt breder ut sig över inlandet råder fortfarande långsamheten vid Norrbottenskusten. Mörker och kyla smyger sig sakta på, men övermannar oss inte.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Vacker text-vacker bild.

Anonym sa...

Tack för hyllningen av "Långsamhetens lov", håller med föregående: Vacker text - vacker bild" ...

Sven Teglund sa...

Tack för hyllningen till långsamheten som är nära förbundet med The Ryssbälts tapes värdegrund. En pärka att vårda i vår oroliga tid.

Anonym sa...

Vackert!

Och välbehövligt att läsa för alla som börjar yra om vår vid det första tövädret i februari.

Men det finns en tid på våren, som jag inte gillar särskilt mycket. Det är den där snöfria, dammiga och skitiga tiden, när inget är grönt, kylan finns kvar och vinden gör allt för att vi skall stänga ögonen, genom att blåsa runt i allt skräp.

Jag kallar den brunvåren.

Sven Teglund sa...

Brunvåren som du pratar om är mest avtryck från oss människor. Nedskräpning, sand och grus för att hålla oss upprätta i staden under vintern.
På andra platser där människan är mer osynlig kan denna brunvår erbjuda en sällsam skönhet. Ett stilla uppvaknande att andas lungt i...