Människans kreativitet finns belägen i den högra hjärnhalvan, det är numera allom känt. Men det är inte lika känt är att kroppens stora muskelgrupper, också är kopplade till hjärnans högra sida.
Kreativitet och muskelarbete har därför ett naturligt samband sedan tidernas begynnelse. Bland de första människorna på savannen fick de som både var kreativa och som hade ork att promenera långa sträckor stora evolutionella fördelar. Att hitta på nya sätt att komma åt föda och även kunna gå långt för att söka nötter och rötter (eller springa ifrån fiender), premierades av utvecklingen.
De flesta av historiens stora genier; Einsten, Beethoven, Leonardo da Vinci osv har därför förutom sin skarpa intelligens och kreativitet också älskat promenader. De har gått långa sträckor varje dag, och genom sina promenader har de lyckats stimulera högerhjärnans kreativitet och kunnat skapa sina fantastiska teorier eller konstverk.
De kraftiga benmusklerna och hjärnan samverkar. Det man har i bena har man också i huvudet.
Det finns många människor som hellre tar bilen till affären, än promenerar dit. Och det beror inte på att de inte ids, utan på att de är evolutionens förlorare. De har en dominant vänsterhjärna, där vårt förnuft och logiska tänkande är beläget och därför inte tillräcklig med fantasi för att roa sig själv under en lång promenad. De tycker att det är tråkigt att ha tråkigt.
Det är därför vänsterhjärnan också har en koppling till en speciell muskelgrupp, nämligen sittmusklerna.
De logiskt tänkande människorna åker mycket bil trots att de vet att det är fel, för deras intelligens sitter i ändan.
Paradoxalt nog kanske det blir vi oroliga, kreativa konstnärstyper som går omkring planlöst och funderar på allt möjligt som kommer att rädda jorden.
Bara genom att vi promenerar omkring utan mål eller mening.
Sven
Andra bloggar om: hjärnan, klimat, promenader
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Där fick jag något att tänka över eller promenera mer. Det blir promenader.
Promenera mera, så tänker allt flera.
....ops säger jag som tog bilen alldeles i onödan igår för en kort sträcka bara för att det regnade.....
En annan som var besatt av vandrandets nödvändighet för utveckling och tänkande var Bruce Chatwin. I hans bok Drömspår finns sida upp och sida ner med citat från diverse tänkare som håller med om hans tes: att ett nomadiskt leverne är det rätta för människan. Jag rekommenderar den varmt!
Skicka en kommentar