Stadsfjärden 8/3 8.04, -18c
Jag har som barn, ung och som vuxen alltid fascinerats av vädret och dess till synes oändliga variationsrikedom. Kanske därför att det följer sina naturliga lagar, men aldrig fullt ut låter sig fångas. Att studera sådant som nederbörd, moln och temperatur passar en vegeterande betraktare som jag.
Människor har i alla tider pratat om vädret. Nu börjar vårt språkbruk kring vädret ändra karaktär. Vädret har plötsligt blivit en del av klimathotet, trots att detta hot är en produkt av människan själv.
Jag kommer någon gång då och då prata väder på bloggen på mitt eget sätt.
Just nu gläds jag åt att vi äntligen har fått lite årstidstypisk vinter här vid Norrbottenskusten. Lite upponervänt kan tyckas, då vi har gått in i vårmånaden mars. Men här uppe i norr ska det vara långt till vår och de senaste dagarnas kyla är helt normalt för årstiden.
Att det nu har blivit så här är beror på att lågtrycken har tagit en sydligare bana och att de svagare vindarna har hämtat ner lite kyla från norr och öster. Bottenviken har äntligen fått en chans att frysa till ordentligt och kommer därför även detta år utgöra en garant att den vår som till slut kommer går långsamt.
Fukten och de kraftiga sydvindarna över Bergnäsbron har upphört. Morgonens cykeltur blir till en sann njutning när jag blickar ut över den snötäckta isen i takt med solens uppåtstigande. Precis så ska det vara.
Johan
2 kommentarer:
Jag upplever en trend. Vintern kommer senare och senare för vart år. Liksom sommaren. Ingen snö (att tala om) till jul, precis som de närmast föregående, och sedan mer typisk vinter först framåt februari.
Jag tror att detta har att göra med den allt senare isläggningen i Bottenviken. Så länge vi har öppet vatten till havs blir det ofta regn i samband med sydlig vind. Nu har isen lagt sig, Jag tror att vårt minne är kort. Mars var lika kall förr. Det upplevs bara så här i och med vi haft en så mild vinter tidigare
Skicka en kommentar